Open Banking – Multibanking 2.0 eller något mer?

pilvenpiirtäjät By Elnur.jpg pakattu

Open Banking har varit ett ämne som har varit oundvikligt att  lägga märke till i diskussioner kring Banking och Fintechs. Man kan säga att det finns ”hype” kring konseptet Open Banking och många förväntningar i luften kring att förbättra kundupplevelsen, aggregering av realtids finansiella data och betalningsbehandling.

Allt detta möjliggörs genom ett gränssnitt för applikationsprogrammeringgränsnitt (API) vilket stöds av PSD2 från den teknologiska standardiseringens synpunkt. Det finns nya aktörer på marknaden som möjliggör betalningsinitieringstjänster (PISP/PSP) och kontoinformationstjänster (AISP).  Bankerna står inför ökad konkurrens inom Fintechs finansieringsindustri. Entusiasm för att utveckla APIs  har också varit på tapeten, eftersom de stora nordiska bankerna har meddelat att det finns hundratals utvecklare i sina Developer Portals.

Före min nuvarande tjänst hos Analyste, så arbetade jag nästan ett årtionde i en stor nordisk bank med stora bolag, finansiella institutioner och institutionella kunder. Under dessa år var det uppenbart att en av de största skillnaderna i Finland, jämfört med de andra nordiska länderna var populäriteten och andvändningsgraden av sk multibanking program. Det finns visserligen typer av multibanking program och lösningar samt standarder på europeisk nivå, till exempel EBICS. Men när man jämför populariteten av dessa multibanking lösningar och storleken på en total Europeisk marknad jämfört med storleken och användningsgraden av sofistikerade program i Finland, så är Finland en av de mognaste marknaderna. Med multibanking program menas i detta sammanhang en mjukvarolösning som används tillsammans med kundernas ERP program och som kommunicerar direkt med bankerna via Webservice kanaler eller liknande Host to Host kommunikationer.

Vilka konkreta och nya fördelar kan Open Banking faktiskt  ge åt bolag? När man pratar om att möjliggöra betalningsinitiering med PISP:s för flera banker och samla finansiell data från flera inhemska och utländska banker samtidigt  genom en och samma programvara, så kanske du tänker att det låter bekant? Speciellt många finska specialister inom kassahantering kan undra varför det förs sånt väsen om Open Banking då många finska stora- och medelstora företag har använt multibanking programvaror och mellanprogramvaror som funnits tillgängliga redan sen 90 talet.

Open Banking handlar inte bara om Europas och UKs Open Banking initiativ, eftersom liknande initiativ är på gång runt hela världen. Till exempel i Asien har det uppkommit många olika Fintechts som samarbetar med banker. Därför är fördelarna inte bara begränsade till Europa. Open Banking ger både lokala och internationella fördelar. En av de många fördelarna som stora internationella företag kan få ut är tillgången till kontoinformation från banker över hela Europa genom avancerade API:s. Trots det, så behöver man ha åtminstone en knutpunkt för att kunna analysera, illustrera och lagra datan (t.ex. Cash Flow Forecasting system). Ur betalautomatiseringssynpunkt är genomförandet av stora satsvisa betalningar med omfattande nyttolaster troligen inte de bästa användningsområdena för Open banking dessa kan hanteras effektivare med multibanklösningar som redan finns på marknaden.

Med allt detta i åtanke, så kan man inte undervärdera framtiden för Open Banking, men jag tror att genom att utveckla de nuvarande multibanking-lösningarna för affärsrörelser, så kan man sätta ramarna för framtidens användningsområden för Open Banking. Kanske kan den här eran kunde ses som en början på Multi-banking 2.0 med helt nya samarbetsmodeller och servicemöjligheter med en uppsättning av ny teknik.

Hur som helst, har vi en intressant resa framför oss med Open Banking. Vi på Analyste ser fram emot att effektivt använda de nya samarbetsmöjligheterna som Open Banking medför för att skapa innovativa tjänster åt våra kunder.

Asko Autelo
Solution Specialist and Project Manager 
Analyste Oy

general